2026 års stipendiater

Stipendiater 2026

Universitetslektor, övertandläkare Amina Basic, Göteborgs universitet erhåller 1.175.000 kr
Beskrivning av projektet: Högt blodtryck är en vanlig folksjukdom och behandlas främst med blodtryckssänkande läkemedel. Det finns dock evidens för att nitratrik kost (med bl.a. bladgrönsaker och rödbetor) kan bidra till en blodtryckssänkande effekt men det är ännu inte helt klarlagt om det enbart är nitraten i denna kost som bidrar till den systemiskt positiva effekten. Olika orala bakterier har visat sig ha förmågan att producera nitrit, genom att använda sig av nitrat från kosten, som sedan kan omvandlas till kväveoxid, vilket tros bidra till en sänkning av blodtrycket. I denna studie avser vi att testa om en vätska rik på nitrat kan ha en blodtryckssänkande effekt på friska individer genom att den sväljs eller genom att man enbart sköljer munnen med den. Vi avser även att undersöka lokala effekter i munhålan på bakteriernas produktion av nitrit och även mäta nitrat och nitrit i blodet.

Bitr. professor och distriktsläkare Fredrik Iredahl, Linköpings universitet erhåller 1.175.000 kr
Beskrivning av projektet: Kaffe är en av världens mest konsumerade drycker och en självklar del av vardagen för många människor. Förutom att bidra till ökad vakenhet och minskad trötthet har flera studier visat att måttlig kaffekonsumtion kan vara kopplad till lägre risk för hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes och vissa leversjukdomar. Samtidigt är de långsiktiga hälsoeffekterna av kaffe ännu inte fullt klarlagda. Den nationella SCAPIS-studien omfattade 30 000 svenskar i åldern 50–64 år och kartlade riskfaktorer för hjärt- och lungsjukdom. Som en del av studien rapporterade deltagarna sina kaffevanor. I den nu genomförda uppföljningen, cirka tio år senare (SCAPIS-2), har 15 000 av de ursprungliga deltagarna undersökts på nytt. Syftet med projektet är att undersöka hur kaffekonsumtion hänger samman med utvecklingen av riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom över tid. Vi kommer bland annat att studera kopplingar till inlagring i hjärtats kranskärl, vilket ökar risken för hjärtinfarkt, samt till utveckling av typ 2-diabetes, leversjukdom och förändrade sömnvanor. Projektet inkluderar även analyser av genetiska variationer som påverkar hur koffein verkar i kroppen och hur det bryts ned. Målet är att öka kunskapen om kaffets långsiktiga hälsoeffekter och bidra med ett bättre vetenskapligt underlag för framtida råd till befolkningen.

Forskare Therese Karlsson, Göteborgs universitet, erhåller 1.175.000 kr
Beskrivning av projektet: En mer växtbaserad kost rekommenderas för att minska klimatpåverkan och har positiva hälsoeffekter, men näringsämnet kolin behöver beaktas. Kolin är essentiellt för kroppens lipidomsättning och enkolsmetabolismen, som är kopplad till folkhälsosjukdomar. Det planerade projektet syftar till att kartlägga kolininnehållet i svenska växtbaserade livsmedel, undersöka hur olika behandlingsmetoder påverkar dess nivåer samt utvärdera dess hälsoeffekter. Resultaten ska bidra till att identifiera nyckellivsmedel och utveckla kostmönster som säkerställer ett tillräckligt intag av kolin.

Läkare och postdoktoral forskare Amanda Lahti, Lunds universitet, erhåller 1.175.000 kr
Beskrivning av projektet: Detta projekt undersöker hur psykisk hälsa, sociala och ekonomiska villkor samt järnbrist påverkar risken för skador hos kvinnliga elitishockeyspelare. Kvinnliga idrottare menstruerar och tränar ofta hårt, vilket kan öka risken för järnbrist – ett tillstånd som orsakar trötthet och nedsatt kondition och som i våra preliminära data är kopplat till skador, särskilt hjärnskakningar. Sverige är det enda landet där tacklingar tillåts i damernas högsta liga, vilket ger unika   forskningsmöjligheter. Vi kommer först att kartlägga samband mellan självskattad järnbrist och skador genom enkäter och därefter genomföra en interventionsstudie med järntillskott under 2026–2027. Genom att kombinera skaderegister, försäkringsdata och spelarnas egna rapporter vill projektet bidra till bättre skadeförebyggande arbete och tryggare villkor inom kvinnlig elitidrott.

Dietist och postdoktor Sanna Nybacka, Göteborgs universitet, erhåller 1.175.000 kr
Beskrivning av projektet: Irritable bowel syndrome (IBS), eller irritabel tarm, är en vanlig mag-tarmsjukdom som drabbar ungefär var tjugonde person. Många som lever med IBS upplever att vissa livsmedel förvärrar symtomen, vilket leder till att många utvecklar ett restriktivt ätbeteende. Tidiga studier på kostbehandling vid IBS visade att vissa patienter fick värre magtarm-symtom efter intag av spannmålsprodukter och fullkorn. Därför rekommenderar flera riktlinjer försiktighet med fiberrika spannmålsprodukter, och många patienter väljer att undvika fullkorn helt, trots att fullkorn i övrigt är starkt kopplat till bättre hälsa och minskad risk för bland annat hjärt-kärlsjukdom och diabetes. Denna studie kommer att besvara just denna fråga. Genom att låta personer med IBS äta tre olika kostupplägg – med raffinerade spannmål, finmalda fullkornsprodukter respektive hela, minimalt processade fullkorn – där alla andra delar av kosten hålls lika, kan vi undersöka om det är fullkornet i sig eller spannmålens struktur som påverkar symtomen. Målet är att skapa tydligare vetenskapligt underlag för kostråd vid IBS. Om det visar sig att det inte är fullkorn i sig som orsakar besvär kan mer nyanserade och mindre restriktiva kostråd utvecklas. Det kan förbättra livskvaliteten för personer med IBS och samtidigt göra det lättare att följa hälsosamma kostrekommendationer på lång sikt.

 

Leg Dietist Stina Ramne, Lunds universitet, erhåller 1.175.000 kr
Beskrivning av projektet: FGF21 är ett hormon som huvudsakligen produceras i levern och som hjälper till att reglera näringsomsättningen samt kan påverka vad vi föredrar att äta. Nivåerna ökar efter intag av socker och alkohol samt vid lågt proteinintag, men hormonet är också kopplat till minskat sug efter socker och alkohol och till ökat proteinintag, vilket tyder på en mekanism som kan bidra till att korrigera obalanserade kostmönster. I den sökandes tidigare studier på människor dämpade proteinintag FGF21-responsen på socker och alkohol, och omkring 15 % av deltagarna uppvisade höga fastenivåer av FGF21 men svaga responser efter måltid, vilket indikerar olika responstyper. Dessutom är vanliga genetiska varianter nära FGF21-genen oberoende associerade både med cirkulerande nivåer av FGF21 och med vanemässigt intag av makronäringsämnen. Detta väcker en central fråga: skiljer sig personer med olika FGF21-genotyper åt när det gäller smakupplevelser och hur deras FGF21-system reagerar på olika näringsämnen? Detta projekt kommer att undersöka denna kunskapslucka med hjälp av en så kallad recall-by-genotype-design hos cirka 100 deltagare från de svenska SCAPIS-kohorterna. Deltagarna kommer att rekryteras till fyra genotypgrupper baserat på två genetiska varianter i FGF21. Vi kommer att mäta (1) smakkänslighet och detektionströsklar för sött, salt, surt, bittert, umami, fett och alkohol, samt (2) smakpreferenser med hjälp av validerade frågeformulär. Varje deltagare kommer även att genomgå tre standardiserade näringsutmaningstester (socker, alkohol och protein), samtidigt som blodprover samlas in under fyra timmar för att kartlägga dynamiken före och efter måltid. Vi kommer att mäta både totalt FGF21 och den intakta (aktiva) formen, tillsammans med aktiviteten hos fibroblast activation protein (FAP), som kan inaktivera FGF21. Detta kommer att bidra till att avgöra om genetiska skillnader är kopplade till FGF21-sekretion, inaktivering eller båda delarna. Resultaten kommer att fördjupa förståelsen av FGF21-biologi hos människor och ge underlag för framtida strategier inom precisionsnutrition, exempelvis om kostinterventioner anpassade efter variationer i FGF21 skulle kunna förbättra prevention och behandling av fetma och kardiometabola sjukdomar.

 

 

 

 

 

Dietist, docent Linnea Bärebring, Göteborgs universitet, erhåller 1.000.000 kr
Beskrivning av projektet: Nästan all mat vi äter är bearbetad på något sätt men ultraprocessade livsmedel (UPF) kallas den mat som har genomgått omfattande industriell bearbetning. Ett högt intag av UPF ökar energiintaget och leder till viktuppgång, men det är oklart varför. Sannolikt är förklaringen att dessa livsmedel är mer energitäta men det har hittills inte visats. Syftet med projektet är att studera effekterna av ett högt intag av UPF jämfört med ett lågt intag av UPF, vid olika nivåer av energitäthet.

Universitetslektor Lieselotte Cloetens, Lunds universitet, erhåller 800.000 kr
Beskrivning av projektet: Vår forskning syftar till att studera matsmältning och absorption av havreprotein med hjälp av en in vitro-analys som simulerar tunntarmsprocesser. Havre är växtbaserad mat med låg miljöpåverkan. Att säkerställa högt upptag av högkvalitativa proteiner är särskilt viktigt för äldre, eftersom det hjälper till att förebygga sarkopeni och stöder ett hälsosamt åldrande.

Postdoctoral researcher Mohamed Elhusseiny, Linköpings universitet, erhåller 800.000 kr
Beskrivning av projektet: Tjocktarmscancerceller är beroende av metionin för att växa, medan normala celler kan använda homocystein. Cancerceller saknar enzymet MTR och kan inte omvandla homocystein till metionin. Vi vill undersöka om detta metioninberoende också finns i patienters tumörer och normala vävnad. Om så är fallet kan vi styra homocysteinnivåer för att bromsa tumörtillväxt utan att påverka normala celler.

Docent, Lektor Åsa Håkansson, Lunds universitet, erhåller 1.000.000
Beskrivning av projektet: Projektet utvärderar hälsoeffekter av växtbaserade livsmedel vid inflammatorisk tarmsjukdom. Fokus riktas mot hälsofrämjande fibrer samt risker associerade med ett innehåll av antinutrienter. I studien analyserar vi tarmslemhinnans genomsläpplighet, tarmflorans sammansättning, patienternas möjlighet att absorbera järn från livsmedel samt deras kliniska sjukdomsbild.

Forskare Therese Karlsson, Göteborgs universitet, erhåller 700.000 kr
Beskrivning av projektet: En mer växtbaserad kost rekommenderas för att minska klimatpåverkan och har positiva hälsoeffekter, men näringsämnet kolin behöver beaktas. Kolin är essentiellt för kroppens lipidomsättning och enkolsmetabolismen, som är kopplad till folkhälsosjukdomar. Det planerade projektet syftar till att kartlägga kolininnehållet i svenska växtbaserade livsmedel, undersöka hur olika behandlingsmetoder påverkar dess nivåer samt utvärdera dess hälsoeffekter. Resultaten ska bidra till att identifiera nyckellivsmedel och utveckla kostmönster som säkerställer ett tillräckligt intag av kolin.

Docent, leg dietist Elisabeth Stoltz Sjöström, Umeå universitet, erhåller 1.000.000 kr
Beskrivning av projektet: Projektet undersöker effekterna av en personcentrerad, gruppbaserad utbildning i hälsosam, miljövänlig nordisk kost på hälsomarkörer som blodsocker, blodfetter, blodtryck och vikt hos personer med typ 1-diabetes, jämfört med rutinmässig vård. Fokus ligger på individuella behov och stöd i gruppmiljö för att förbättra matrelaterad livskvalitet, öka följsamheten till hälsosam, miljövänlig nordisk kost och minska risken för komplikationer och för förtidig död.

Intensivvårdsläkare Martin Sundström Rehal, Karolinska Institutet, Stockholm, erhåller 700.000 kr
Beskrivning av projektet: Muskelförlust och svaghet leder till stora hälsoproblem efter intensivvård. I detta forskningsprojekt vill vi studera om ett högre proteinintag kan förbättra återhämtningen för patienter som intensivvårdas. Deltagare kommer att lottas till olika proteinmål efter utskrivning, och följas upp med utvärdering av muskelmassa och fysisk funktion. Projektet har stor potential att med enkla medel förbättra både livskvalitet och hälsa för en ytterst sårbar grupp.