2017 års stipendiater

Docent Daniel Agardh, vid Lunds Universitet, erhåller 450.000 kr för sin forskning som syftar till att studera skillnader mellan traditionell etiopisk och västerländsk kost och risk för celiaki hos barn i Oramaregionenen i Etiopien .
Sverige är ett högriskland för glutenintolerans. Orsaken är inte klarlagd, men både arvsanlag och kostfaktorer anses ha betydelse. Celiaki anses vara ovanligt i Afrika trots att den i länder som Etiopien har samma ärftliga risk. Det finns skillnader i intag av olika sädesslag under barnåren i Etiopien och i Sverige.

PhD Isabel Drake, vid Lunds Universitet, erhåller 450.000 kr för sin forskning om livsföring kan motverka en hög genetisk risk.
Både arv och miljö är viktiga orsaker till insjuknande i cancer. Det finns idag övertygande bevis för övervikt/fetma kan kopplas till ökad risk för flera av våra vanliga tumörsjukdomar och således tros livsstilen och kosten vara av betydelse för dessa sjukdomar. Syftet med denna studie är att kvantifiera den absoluta riskminskningen associerad med en hälsosam livsstil och bedöma om levandsvanornas betydelse är lika för alla oavsett genetisk risk i två stora befolkningsbaserade studier.

Docent Marcus Lind, vid Göteborgs Universitet, erhåller 450.000 kr för sin forskning kring hur måttlig reduktion av kolhydrater påverkar vid typ1 diabetes..
En god blodsockerkontroll är kopplad till lägre risk för följdsjukdomar och dödlighet vid typ1 diabetes. Kosten är en viktig del i behandlingen. Projektet syftar till att undersöka hur en lägre mängd kolhydrater i kosten påverkar blodsockret hos individer med typ1 diabetes jämfört med den i dagsläget rekommenderade mängden.

Dr Matti Marklund, vid Uppsala Universitet, erhåller 500.000 kr för sin forskning kring mättade fettsyror i blodet och dess koppling till flera folksjukdomar.
Mättade fettsyror i blodet har kopplats till flera folksjukdomar, men det är osäkert vilken kost dessa fettsyror speglar och därför har sambanden varit svårtolkade. Vi planerar en studie där deltagarna får äta koster med olika mängder kolhydrater, socker och fett. Efter varje kost mäter vi blodets fettsyrasammansättning för att se hur nivåerna av mättade fettsyror påverkats. Med denna studie hoppas vi bättre kunna tolka samband mellan blodets mättade fettsyror och sjukdom. I förlängning kan studien hjälpa oss utforma optimala kostråd för att motverka ohälsa i befolkningen t ex fetma, diabetes och hjärtkärlsjukdom.

Professor Henrik Thorlacius, vid institutionen för Kliniska vetenskaper vid Lunds Universitet, erhåller 500.000 kr för sin forskning kring sågtandade polyper i tjocktarmen och dess negativa påverkan på vår hälsa.
Sågtandade polyper i tjocktarmen har tidigare ansetts ofarliga men nyare forskning har visat att de orsakar 20-30 % av all tjocktarmscancer, vilket gör sågtandade polyper till ett stort hälsoproblem, Det här projektet avser att studera betydelsen av tarmens bakterieflora och inflammation för utvecklingen av sågtandade polyper i tjocktarmen.

PhD Rebecca Wall, vid Örebro Universitet, erhåller 350.000 kr för sin forskning kring kostfibrer som främjar smörsyra-producerande bakterier som en förebyggande terapi av typ2 diabetes.
Typ2 diabetes ökar i en alarmerande takt i Sverige. En nylig upptäckt är att andelen smörsyra-producerande bakterier är lägre i tarmen hos personer med typ2 diabetes jämfört med friska. Detta projekt syftar till att utvärdera smörsyra-stimulerande kostfibrers egenskaper att påverka blodsockerreglering och insulinkänslighet hos personer med pre-diabetes. Om dessa kostfibrer visar sig ha gynnsamma effekter i personer med pre-diabetes skulle detta kunna leda till utformningen av nya livsmedel med hälsoegenskaper som förhindrar uppkomsten av typ2 diabetes.

PhD Lina Östlund-Lagerström, vid Linköpings Universitet, erhåller 300.000 kr för sin forskning kring immunfunktion och allergiutveckling hos barn – effekterna av behandling med probiotika.
Forskningsprojektet undersöker huruvida tillskott av probiotiska bakterier kan förebygga allergiutveckling hos barn. Studien inkluderar 250 gravida kvinnor och senare även deras nyfödda barn. Kvinnorna äter probiotika från och med graviditetsvecka 20 och deras barn fortsätter därefter med kosttillskottet till och med 1 års ålder. Barnen följs upp till och med två års ålder. Projektet avser att ge mer detaljerad kunskap om immunfunktion hos moder och barn i relation till allergisjukdomar i hopp om att förbättra prediktion och prevention.