2023 års Stipendiater

2023 års Stipendiater
Lektor, doktor och övertandläkare Amina Basic, institutionen för Odontologi, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet erhåller 400.000 kr för ett projekt om en nitratrik kost, i kombination med bakterier i munhålan med förmågan att omvandla nitrat från kosten till nitrit, har förordats ha lokala anti-inflammatoriska effekter. I detta projekt studeras bakteriernas nitritproduktion i munhålan och dess roll vid tandköttsinflammation (gingivit) och tandlossning (parodontit).
PhD, dietist, postdoktor Linnea Bärebring, intuitionen för medicin, Göteborgs universitet erhåller 500.000 kr. Syftet med det aktuella projektet är att undersöka effekten av livsmedel med olika fettsammansättning på inflammation från tre olika perspektiv: direkt efter måltid, efter en längre tids välkontrollerad intervention samt i samband med självrapporterat intag. Detta projekt kommer därför att bidra med många viktiga insikter om hur fett i kosten påverkar låggradig inflammation och därmed folkhälsan.
Universitetslektor och läkare Fredrik Iredahl, institutionen för hälsa, medicin och vård Linköpings universitet erhåller 500.000 kr. För människor globalt fyller kaffe en naturlig plats i vardagen. Måttlig kaffekonsumtion har i studier föreslagits minska risken för hjärtkärlsjukdom och typ 2 diabetes. I denna studie avses, inom ramen för SCAPIS-studien som undersökte 30.000 svenskar studera samband mellan rapporterad daglig kaffekonsumtion och kranskärlsförträngningar, förekomst av typ 2 diabetes, högt blodtryck och leverfunktion.
Forskare, doktor och projektledare Therese Karlsson, institutionen för medicin Göteborgs universitet erhåller 400.000 kr. Ultraprocessad mat har i ett antal studier kopplats till sämre hälsa. Det mest använda klassificeringssystemet NOVA delar upp livsmedel i fyra grupper, från mat som är ”minimalt processad” till ”ultraprocessad”. Det är viktigt att kartlägga vilka metabola förändringar som medierar en eventuellt skadlig effekt av ultraprocessad mat. I detta projekt kommer identifieras blodbaserade biomarkörsignaturer för metaboliter som återspeglar intag av ultraprocessad mat. Projektet kommer att stärka evidensen för kostråd och tillföra kunskap om biologiska mekanismer.
Forskare Marie Palmnäs-Bédard, Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg,
erhåller 500.000 kr för ett projekt som undersöker om konsumtion av den fermenterade drycken tibicos (vattenkefir) kan påverka riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom i individer med förhöjd risk för sjukdom. Hjärtkärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och i världen och förebyggande åtgärder behövs. Projektet avser att optimera produktionen av tibicos, bland annat för att maximera innehållet av möjliga probiotiska bakterier och för att öka produktionens reproducerbarhet. Tibicos har lett till förbättrade kolesterolnivåer och anti-inflammatoriska effekter i djurstudier, men studier på människor saknas.
Forskare och postdoktor Julia Rode, med specialisering i medicin Örebro Universitet erhåller 400.000 kr. Föreslår en studie som ska bedöma effekten av probiotiska tillskott (hälsosamma bakterier) på båda mental hälsa och kognition i en studiepopulation av friska äldre kvinnor och män (60 till 80 år). Vi är särskilt intresserade av förståelsen av de bakomliggande mekanismerna och fokuserar därför på analys av blodmarkörer såsom signalsubstanser, hormoner och tillväxtfaktorer relaterade till mental hälsa och kognition.
PhD Jort Veen, fysiologi/medicin Örebro Universitet erhåller 300.000 kr. Denna studie avser undersöka effekterna av ett nytt svenskt mellanmålskoncept baserat på bioprocessad havre och kikärter på kognitiv-/hjärnfunktion kopplat till utveckling av kognitiv sjukdom och bakomliggande faktorer för densamma. 114 äldre individer delas upp i interventions (normal kost + mellanmål), referens (normal kost + placebo mellanmål) och kontrollgrupp (normal kost) med mätningar innan/efter. Denna studie avser ge ny kunskap om hur berikade mellanmål kan behandla och förebygga kognitiv svikt, ett vanligt hälsoproblem hos äldre personer.
Forskare Jenny Wigén, Lunds universitet, erhåller 500.000 kr för sin forskning där man utvärderar effekten av bovetehonung på livskvalitet och lungfunktion hos patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). Honung har använts i tusentals år som ett antiinflammatoriskt och antibakteriellt läkemedel, men effekten är start beroende av nektarns ursprung. Om projektet lyckas kan bovetehonung öka välbefinnande och livskvalitet, vilket på sikt kan leda till minskat vårdbehov för KOL och andra sjukdomar med kronisk inflammation såsom hjärtkärlsjukdom, fetma och reumatiska sjukdomar.
För ytterligare information kontakta Marie Voss, administratör forskningsstöd vid Dr P Håkanssons Stiftelse, mv@hakanssonsstiftelse.se.