2019 års stipendiater

Forskare Malin Barman, vid Chalmers Tekniska Högskola, erhåller 400.000 kr för projektet kring kostens roll under graviditet, amning och småbarnstiden för prevention av allergi.
Syftet med detta projekt är att studera hur kosten hos gravida och ammande mammor påverkar utvecklingen av immunsystemet och risken att utveckla allergi hos barnen. Projektet kommer att koppla ihop kostmönster med metabolomik (analys av tusentals metaboliter/nedbryningsprodukter i blodprover) för att hitta preventiva strategier för att minska risken för allergi som är den största folksjukdomen som drabbar barn.

Forskare Cecilia Bergh, vid Örebros Universitet, erhåller 500.000 kr för projektet om frystorkade blåbär i kosten kan förebygga kardiovaskulär sjukdom.
Syftet med denna kliniska studie är att studera effekten på kardiovaskulära riskfaktorer efter intag av frystorkade blåbär jämfört med placebobehandling av patienter med akut hjärtinfarkt. Lovande resultat från vår pilotstudie med 50 patienter har föranlett uppstart av en randomiserad placebokontrollerad studie med 900 patienter från fyra olika sjukhus i Sverige. Tillskott av blåbär från svenska naturen skulle kunna vara en potentiellt biverkningsfritt behandlingsalternativ för att minska kardiovaskulär risk hos dessa högriskpersoner.

Forskare Carl Brunius, vid Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg, erhåller 450.000 kr för sitt projekt om att identifiera riskfaktorer för typ2-diabetes och på sikt förebygga dessa.
I detta projekt vill vi undersöka hur kostmönster och långlivade miljöföroreningar påverkar risk för att utveckla typ 2-diabetes. Genom att koppla ihop kost, föroreningar och metabolomik som kan mäta tusentals metaboliter i blodet, kan vi få en mer detaljerad förståelse för hur kost bidrar till diabetesrisk, Vi tror att denna forskning kan leda till att vi i framtiden blir bättre på att identifiera relevanta riskfaktorer för typ 2-diabetes och därför kan designa mer effektiva förebyggande insatser för bättre folkhälsa.

PhD Rosanna Chung, vid Linköpings Universitet, erhåller 400.000 kr för en studie om lutein (i form av spenat) kan dämpa inflammation vid hjärtkärlsjukdom.
Hjärtinfarkt är en vanlig dödsorsak. Många hjärtinfarktpatienter har trots läkemedelsbehandling en tyst kronisk inflammation, viket innebär ökad risk för ny hjärtinfarkt. Lutein är ett inflammationshämmande ämne i mörkgröna grönsaker, bl a spenat. Vi har visat i luteininnehållet i spenat är högst om den tillagas som smoothie. Här ska vi i en kontrollerad studie undersöka om spenat-smoothies eller luteintabletter påverkar luteinhalter i kroppen hos hjärtinfarktpatienter och om det isåfall minskar inflammation.

Överläkare Rita Gustafsson, vid Lunds Universitet, erhåller 450.000 kr för sin forskning på diagnosticerade IBS-patienter och om ändrad kost kan lindra magtarmbesvären.
Irritable bowel syndrome (IBS) kännetecknas av buksmärtor och avföringsrubbningar utan känd orsak, och drabbar 10-15 % av befolkningen. En del av dessa patienter har visats ha en ärftlig nedsatt förmåga att bryta ned socker och stärkelse. Vi vill nu undersöka om symtomlindring vid socker-stärkelse reducerad diet stämmer med den ärftliga profilen. Om så är fallet, kan vi identifiera en undergrupp av IBS patienter med socker-stärkelse intolerans och möjlighet till specifik behandling, i likhet med laktosintolerans och glutenintolerans. Projektet avser att behandla patienter med IBS med en kost bestående av minskad halt socker och stärkelse, för att se om en undergrupp av IBS patienterna har kolhydratintolerans.

Forskare Magnus Hillman, vid Lunds Universitet, erhåller 500.000 kr för att forska kring hur spraytorkat mjölkpulver stör tarmens immunförsvar.
Vad är det som inducerar inflammation i tarmen vid konsumtion av spraytorkat mjölkpulver? Vi vill titta på hur spraytorkat mjölkpulver påverkar tarmens mikroflora och hitta förklaring till att utveckling av immunförsvaret störs. Koppling till vanliga autoimmuna sjukdomar som typ 1 diabetes är fortfarande oklar och behöver undersökas

Docent Emily Sonestedt, vid Lunds Universitet, erhåller 500.000 kr för sin forskning om hur skillnader i individers saliv kan ge svar på kostens effekter och riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom och typ 2 diabetes.
Stärkelse bryts ner i munhålan av enzymet salivamylas. Individer med lågt antal kopior av salivamylas-genen har betydligt lägre salivamylas-nivåer och har därför minskad kapacitet att bryta ner stärkelse. Salivamylasets roll är fortfarande ganska oklart och det finns överraskande få studier av dess fysiologiska roll. Vi planerar att jämföra glukos- och insulinsvaret efter stärkelserik måltid hos individer med låg vs högt antal kopior av genen samt studera sambandet till olika riskmarkörer och tarmfloran. Om vi kan visa på en skillnad ger det ökad kunskap om inflytande av genetiska faktorer på kostens effekter.