2016 års stipendiater

Toppbild Hakanssonspriset Svv

2016 års stipendiater

Docent Daniel Agardh, vid Lunds Universitet, erhåller 400.000 kr för sin forskning kring hur vi kan förhindra glutenintolerans hos barn.
Sverige är ett högriskland för glutenintolerans. Orsaken är inte klarlagd, men både arvsanlag och kostfaktorer har betydelse. Glutenintolerans kan förutsägas genom att påvisa antikroppar i blodprov. Genom att testa befolkningen kan man upptäcka sjukdomen tidigt och sätta in behandling innan den blir kronisk. Detta projekt syftar till att upptäcka och förhindra glutenintolerans hos barn.

PhD Ulrika Axling, vid Lunds Universitet, erhåller 400.000 kr för sin forskning om typ 2 diabetes och koppling till gallsyror.
Typ 2 diabetes är en snabbt växande folksjukdom som är kopplad till övervikt. Mitt projekt syftar till att utveckla nya typer av livsmedel som kan förhindra uppkomst av typ 2 diabetes. Jag intresserar mig särskilt för hur olika livsmedelskomponenter kan påverka omsättningen av gallsyror i kroppen då man sett att förändringar i gallsyraomsättningen är kopplat till typ 2 diabetes.

Dr Caroline Linninge, vid Lunds Universitet, erhåller 400.000 kr för sin forskning kring stress och tarmhälsa.
Stress är ett bekymmer för många människor. Personer med kronisk stress har större risk att drabbas av ohälsa som t ex hjärt- och kärlsjukdom och det är därför angeläget att hitta strategier för att dämpa stress och dess negativa verkningar. Obalans i tarmens bakterieflora och en ökad genomsläpplighet hos tarmslemhinnan, anses bidra till ohälsa och en rad sjukdomar. Syftet med det beskrivna projektet är att bättre förstå mekanismerna bakom sambandet mellan stress och tarmhälsa, och att undersöka om specifika functional foods kan förbättra tarmhälsan och därmed mildra stressens negativa fysiologiska effekter.

Forskare Åsa Håkansson, vid Lunds Universitet, erhåller 400.000 kr för sin forskning kring konsekvenserna av förändrad tarmflora hos äldre.
När människan åldras medför det en förändrad tarmflora, ett nedsatt immunförsvar och undernäring. Sveriges befolkning blir allt större och allt äldre och det är därför viktigt att utveckla komplement till kosten, som trots det faktum att äldre äter små portioner, hjälper till att förbättra näringsupptaget och minska den kroniska inflammationen. På så vis kan frekvensen av infektioner oh behovet av vård minska samt ett hälsosamt åldrande gynnas. En förbättrad tarmhälsa hos äldre innebär en påverkan av bakterierna i tarmen, ett stärkt immunförsvar och en minskad risk för undernäring.

Dr Matti Marklund, vid Uppsala Universitet, erhåller 400.000 kr för sin forskning kring mättade fettsyror i blodet och dess koppling till flera folksjukdomar.
Mättade fettsyror i blodet har kopplats till flera folksjukdomar, men det är osäkert vilken kost dessa fettsyror speglar och därför har sambanden varit svårtolkade. Vi planerar en studie där deltagarna får äta koster med olika mängder kolhydrater, socker och fett. Efter varje kost mäter vi blodets fettsyrasammansättning för att se hur nivåerna av mättade fettsyror påverkats. Med denna studie hoppas vi bättre kunna tolka samband mellan blodets mättade fettsyror och sjukdom. I förlängning kan studien hjälpa oss utforma optimala kostråd för att motverka ohälsa i befolkningen t ex fetma, diabetes och hjärtkärlsjukdom.

Dr Marilyn Rayner, vid Lunds Universitet, erhåller 400.000 kr för sin forskning kring om emulgeringsmedel generellt i sin förlängning kan orsaka förhöjda blodsockernivåer och fetma.
Många av våra mest älskade produkter såsom glass, såser, majonnäser, margariner, mjölkersättning m m innehåller emulgeringsmedel. I en nyligen publicerad artikel i Nature har forskare funnit att två av de vanligaste typerna av syntetiska emulgeringsmedel kan orsaka kroniska inflammationer i tarmen och metabolt syndrom, med förhöjda blodsockernivåer och fetma som följd. Vårt projekts centrala frågeställning är om denna påverkan på tarmen är generell för alla emuleringsmedel oavsett om de är syntetiska eller av naturligt ursprung såsom äggula, sojalecitin och mjölkprotein.

Dr Caroline Rippe, vid Lunds Universitet, erhåller 300.000 kr för sin forskning kring ett speciellt protein, caveoliner och caviner.
Forskningsprojektet avser att studera möss som saknar ett speciellt protein som i normala fall är involverat i att bilda inbuktningar i cellens plasmamembran kallade kaveoler, vilket betyder ”liten grotta”. Jag vill studera om möss som får en kost med högt fettinnehåll och som samtidigt saknar det aktuella proteinet, utvecklar mindre åderförkalkning och förblir smalare än kontroll möss. Vår förhoppning är att hitta nya vägar för att kunna behandla både hjärtkärlsjukdom och fetma.

Professor Henrik Thorlacius, vid Lunds Universitet, erhåller 400.000 kr för sin forskning kring sågtandade polyper i tjocktarmen och dess negativa påverkan på vår hälsa.
Sågtandade polyper i tjocktarmen har tidigare ansetts ofarliga men nyare forskning har visat att de orsakar 20-30 % av all tjocktarmscancer, vilket gör sågtandade polyper till ett stort hälsoproblem, Det här projektet avser att studera betydelsen av tarmens bakterieflora och inflammation för utvecklingen av sågtandade polyper i tjocktarmen.

För ytterligare information kontakta Marie Voss, administratör forskningsstöd vid Dr P Håkanssons Stiftelse, mv@hakanssonsstiftelse.se.