Laddar...

2022 års stipendiater

Överläkare Olga Bednarska, vid Linköpings Universitet, erhåller 500.000 kr för projektet om effekt av fermenterad havre på tjocktarmsslemhinnans genomsläpplighet i Irritable Bowel Syndroms (IBS).
IBS är en folksjukdom som kännetecknas av buksmärta och förändrade avföringsvanor. En tarmsjukdom som ofta är förenad med påtaglig försämrad livskvalitet för den drabbade individen. Probiotika och kostbehandling ingår i den vanliga behandlings-arsenalen, men riktigt effektiva behandlingar saknas och därav denna studie.

PhD Linnea Bärebring, vid Göteborgs Universitet, erhåller 400.000 kr för en studie kring effekten av livsmedel med olika fettsammansättning på inflammation efter måltid.
Totalt 40 friska personer kommer att lottas till att äta 4 måltider i olika ordning bestående av olika fettkällor; kokosolja, smör, majsolja och linfröolja. Sedan kommer markörer för inflammation i blodet att mätas under 6 timmar och jämföras med statistisk metod.

Docent Robert Caesar, vid Göteborgs Universitet, erhåller 400.000 kr för en studie om hur gallstensoperation påverkar risken att utveckla metabola sjukdomar och hur kosten påverkar denna risk.
Gallstensoperation har visat sig kunna påverka fett- och sockerbalans i kroppen och därmed risken för metabola sjukdomar såsom åderförkalkning, fettlever och diabetes. Gallstenspatienter kommer att genomgå dietperioder före och efter operation där de antingen får en fettrik eller en kolhydratrik kost. Metabola parametrar kommer att jämföras vid de två tillfällena. Samspelet mellan gallsyror och tarmbakterier och dess inverkan på hälsan kommer att kartläggas.

Postdoc Marie Palmnäs-Bédard, vid Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg, erhåller 500.000 kr för ett projekt som undersöker om konsumtion av den fermenterade drycken tibicos (vattenkefir) kan påverka riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom i individer med förhöjd risk för sjukdom.
Hjärtkärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och i världen och förebyggande åtgärder behövs. Projektet avser att optimera produktionen av tibicos, bland annat för att maximera innehållet av möjliga probiotiska bakterier och för att öka produktionens reproducerbarhet. Tibicos har lett till förbättrade kolesterolnivåer och anti-inflammatoriska effekter i djurstudier, men studier på människor saknas.

Forskare Björn Schröder, vid Umeå Universitet, erhåller 500.000 kr för ett projekt som syftar till att undersöka huruvida ketogen kost påverkar vår tarmbarriär.
LCHF-dieten är en av de mest populära dieterna för att bekämpa övervikt och förbättra metabolisk hälsa. Defekter i tarmbarriären har observerats vid metaboliska och inflammatoriska tarmsjukdomar och kan delvis orsakas av brist på kostfiber, vilket är en viktig näringskälla för tarmbakterierna. Eftersom en ketogen kost också innehåller lite fibrer, strävar vi efter att testa om konsumtionen av denna diet svälter de fördelaktiga tarmbakterierna och därmed kan öka risken för inflammatoriska tarmsjukdomar.

Docent Peter Spégel, vid Lund Universitet, erhåller 500.000 kr för ett projekt vars huvudmål är att definiera måltidssammansättningar som motverkar viktuppgång och risk för typ 2 diabetes.
Förekomsten av typ 2 diabetes ökar i en alarmerande takt. Ett sätt att bromsa detta är att utveckla dietrekommendationer som leder till minskad viktuppgång. Men idag har man inte tillräcklig kunskap för att lyckas med detta. Projektet avser att beskriva hur den metabola kontrollen påverkas av variation i makronutrienter i en systematisk och matematisk modellerbar försöksdesign.

Forskare Jenny Wigén, vid Lunds Universitet, erhåller 400.000 kr för sin forskning där man utvärderar effekten av bovetehonung på livskvalitet och lungfunktion hos patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL).
Honung har använts i tusentals år som ett antiinflammatoriskt och antibakteriellt läkemedel, men effekten är start beroende av nektarns ursprung. Om projektet lyckas kan bovetehonung öka välbefinnande och livskvalitet, vilket på sikt kan leda till minskat vårdbehov för KOL och andra sjukdomar med kronisk inflammation såsom hjärtkärlsjukdom, fetma och reumatiska sjukdomar.
 


För ytterligare information kontakta Marguerite Treijner, administratör forskningsstöd vid Dr P Håkanssons Stiftelse, mt@hakanssonsstiftelse.se