Laddar...

2021 års stipendiater

Forskare Malin Barman, vid Chalmers Tekniska Högskola, erhåller 500.000 kr för projektet om barnens kost under första levnadsåret och prevention av allergi.
Syftet med detta projekt är att i detalj studera hur kosten hos små barn under första levnadsåret påverkar utvecklingen av immunsystemet och risken att utveckla allergi hos barnen. Fokus kommer att ligga på vid vilken tidpunkt barnet börjar få smaka på fast föda och vilken typ av föda som barnen får.

Överläkare Olga Bednarska, vid Linköpings Universitet, erhåller 250.000 kr för en studie kring IBS (Irritabel Bowel Syndrome), där man tittar på effekten av en speciell fermenterad havreprodukt på tarmslemhinnan vid IBS.
IBS är en folksjukdom som kännetecknas av buksmärta och förändrade avföringsvanor. En tarmsjukdom som ofta är förenad med påtaglig försämrad livskvalitet för den drabbade individen. Probiotika och kostbehandling ingår i den vanliga behandlings-arsenalen, men riktigt effektiva behandlingar saknas och därav denna studie.

PhD Rosanna Chung, vid Linköpings Universitet, erhåller 500.000 kr för en studie om sambandet mellan kost och immunbalans vid kranskärssjukdom.
Inflammation spelar stor roll vid uppkomst av ateroskleros. Många hjärtinfarktpatienter uppvisar också inflammation och störd immunbalans. Det finns fortfarande ingen effektiv behandling men en spännande möjlighet är karotenoider i kosten. I detta projekt ska man dels undersöka sambandet mellan karotenoider, inflammation, immunbalans och ateroskleros (i kranskärlen) i befolkningen, dels genomföra en koststudie för att se om karotenoider kan återställa immunbalansen hos patienter som haft hjärtinfarkt.

Forskare Björn Schröder, vid Umeå Universitet, erhåller 550.000 kr för ett projekt som syftar till att undersöka huruvida ketogen kost påverkar vår tarmbarriär.
LCHF-dieten är en av de mest populära dieterna för att bekämpa övervikt och förbättra metabolisk hälsa. Defekter i tarmbarriären har observerats vid metaboliska och inflammatoriska tarmsjukdomar och kan delvis orsakas av brist på kostfiber, vilket är en viktig näringskälla för tarmbakterierna. Eftersom en ketogen kost också innehåller lite fiber, strävar vi efter att testa om konsumtionen av denna diet svälter de fördelaktiga tarmbakterierna och därmed kan öka risken för inflammatoriska tarmsjukdomar.

Docent Peter Spégel, vid Lund Universitet, erhåller 350.000 kr för ett projekt vars huvudmål är att definiera måltidssammansättningar som motverkar viktuppgång och risk för typ 2 diatebes.
Förekomsten av typ 2 diabetes ökar i en alarmerande takt. Ett sätt att bromsa detta är att utveckla dietrekommendationer som leder till minskad viktuppgång. Men idag har man inte tillräcklig kunskap för att lyckas med detta. Projektet avser att beskriva hur den metabola kontrollen påverkas av variation i makronutrienter i en systematisk och matematisk modellerbar försöksdesign.

Dietist Michaela Sundqvist, vid Gymnastik och Idrottshögskolan i Stockholm, erhåller 550.000 kr för ett projekt som bidrar till viktig kunskap om huruvida intag av kålväxter kan minska risken för och/eller behandla hjärt-kärlsjukdom och diabetes.
I många studier finner man starka samband mellan intag av grönsaker och minskad risk för hjärt-kärlsjukdom och typ 2 diabetes. Vid djupare analyser har man sett att ett ämne som heter sulforafan och som finns i framför allt broccoligroddar är särskilt skyddande. Syftet med forskningsprojektet är att undersöka hur mycket broccoligroddar man behöver äta för att aktivera de skyddande mekanismerna.

Forskare Lina Tingö, vid Örebro Universitet, erhåller 500.000 kr för sin forskning kring kostens betydelse för att dämpa ogynnsam inflammation hos äldre.
I takt med att vi blir äldre går inflammationsnivån i kroppen upp. Varannan individ över 65 år är sannolikt drabbad. Förvånande nog är inflammationen inget som man själv märker av då symptomen inledningsvis är mycket milda. Förhöjda inflammationsnivåer har dock en stark koppling till sämre hälsa på längre sikt, såsom mag-problem, led- och hjärt-kärlsjukdomar. Att minska inflammationsnivåerna kan därmed leda till fler friska år och en högre livskvalitet över tid. Detta vill man bidra till genom forskning om kostens påverkan på inflammation hos äldre.
 


För ytterligare information kontakta Marguerite Treijner, administratör forskningsstöd vid Dr P Håkanssons Stiftelse, mt@hakanssonsstiftelse.se