Laddar...

2020 års stipendiater

Forskare Malin Barman, vid Chalmers Tekniska Högskola, erhåller 500.000 kr för projektet om barnens kost under första levnadsåret och prevention av allergi.
Syftet med detta projekt är att i detalj studera hur kosten hos små barn under första levnadsåret påverkar utvecklingen av immunsystemet och risken att utveckla allergi hos barnen. Fokus kommer att ligga på vid vilken tidpunkt barnet börjar få smaka på fast föda och vilken typ av föda som barnen får.

Forskare Cecilia Bergh, vid Örebros Universitet, erhåller 575.000 kr för projektet om effekten av tillskott av torkade blåbär och havre i kosten på kardiovaskulära riskfaktorer och fysisk kapacitet efter hjärtinfarkt.
Syftet med denna kliniska studie är att studera effekten på kardiovaskulära riskfaktorer efter intag av frystorkade blåbär, havre, blåbär i kombination med havre jämfört med placebobehandling av patienter med akut hjärtinfarkt. Lovande resultat från vår pilotstudie med 50 patienter har föranlett uppstart av en randomiserad placebokontrollerad studie med 900 patienter från fyra olika sjukhus i Sverige. Tillskott av blåbär från svenska naturen samt havre skulle kunna vara ett potentiellt biverkningsfritt behandlingsalternativ för att minska kardiovaskulär risk hos dessa högriskpersoner.

PhD Rosanna Chung, vid Linköpings Universitet, erhåller 500.000 kr för en studie om sambandet mellan kost och immunbalans vid kranskärssjukdom.
Inflammation spelar stor roll vid uppkomst av ateroskleros. Många hjärtinfarktpatienter uppvisar också inflammation och störd immunbalans. Det finns fortfarande ingen effektiv behandling men en spännande möjlighet är karotenoider i kosten. I detta projekt ska man dels undersöka sambandet mellan karotenoider, inflammation, immunbalans och ateroskleros (i kranskärlen) i befolkningen, dels genomföra en koststudie för att se om karotenoider kan återställa immunbalansen hos patienter som haft hjärtinfarkt.

Docent Magnus Hillman, vid Lunds Universitet, erhåller 550.000 kr för att forska kring hur spraytorkad mjölk i vår kost bidrar till förändringar i tarm och immunförsvar.
Hur påverkar konsumtion av spraytorkad mjölk i tidig ålder den störning i tillväxt och utveckling av tarmen och inre organ som tidigare observerats, samt hur kan vi åtgärda produktionen och lagring av livsmedel för att undvika detta?

Forskare Daniel Lindqvist, vid Lunds Universitet, erhåller 1.000.000 kr för sitt projekt om probiotika kan behandla depression.
Kan en förändring av vår tarmflora ge upphov till depression? Och kan snälla bakterier göra personer friska från depression? I en ny studie vid Lunds Universitet får personer med depression testa probiotika och sockerpiller under 8 veckor. Vi undersöker om biologiska markörer (kopplat till ex inflammation och tarmflorans sammansättning) kan förutsäga vem som eventuellt har nytta av probiotika. Vårt projekt kan leda till bättre och mer skräddarsydd behandling av depression.

Docent Emily Sonestedt, vid Lunds Universitet, erhåller 575.000 kr för sin forskning om hur skillnader i individers saliv kan ge svar på kostens effekter och riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom och typ 2 diabetes.
Stärkelse bryts ner i munhålan av enzymet salivamylas. Individer med lågt antal kopior av salivamylas-genen har betydligt lägre salivamylas-nivåer och har därför minskad kapacitet att bryta ner stärkelse. Salivamylasets roll är fortfarande ganska oklart och det finns överraskande få studier av dess fysiologiska roll. Vi planerar att jämföra glukos- och insulinsvaret efter stärkelserik måltid hos individer med låg vs högt antal kopior av genen samt studera sambandet till olika riskmarkörer och tarmfloran. Om vi kan visa på en skillnad ger det ökad kunskap om inflytande av genetiska faktorer på kostens effekter.

Forskare Lina Tingö, vid Örebro Universitet, erhåller 500.000 kr för sin forskning kring kostens betydelse för att dämpa ogynnsam inflammation hos äldre.
I takt med att vi blir äldre går inflammationsnivån i kroppen upp. Varannan individ över 65 år är sannolikt drabbad. Förvånande nog är inflammationen inget som man själv märker av då symptomen inledningsvis är mycket milda. Förhöjda inflammationsnivåer har dock en stark koppling till sämre hälsa på längre sikt, såsom mag-problem, led- och hjärt-kärlsjukdomar. Att minska nivåerna kan därmed leda till fler friska år och en högre livskvalitet över tid. Detta vill man bidra till genom forskning om kostens påverkan på inflammation hos äldre.


För ytterligare information kontakta Marguerite Treijner, administratör forskningsstöd vid Dr P Håkanssons Stiftelse, mt@hakanssonsstiftelse.se