Laddar...

2018 års stipendiater

Forskare Carl Brunius, vid Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg, erhåller 500.000 kr för sin forskning kring att förebygga typ 2-diabetes.
I detta projekt vill vi undersöka hur kostmönster och långlivade miljöföroreningar påverkar risk för att utveckla typ 2-diabetes. Genom att koppla ihop kost, föroreningar och metabolomik som kan mäta tusentals metaboliter i blodet, kan vi få en mer detaljerad förståelse för hur kost bidrar till diabetesrisk, Vi tror att denna forskning kan leda till att vi i framtiden blir bättre på att identifiera relevanta riskfaktorer för typ 2-diabetes och därför kan designa mer effektiva förebyggande insatser för bättre folkhälsa.


Universitetslektor Jonas Burén, vid Umeå Universitet, erhåller 500.000 kr för sin forskning kring LCHF-diet.
Samhället står inför en stor utmaning vad gäller kostnader för problem kopplade till metabol sjuklighet. Intag av viss typ av mat tros direkt påverka utvecklingen av olika sjukdomar. Vi har genomfört en randomiserad kontrollerad klinisk studie (RCT) med crossover design för att studera effekten av två olika koster, en kost i enlighet med de nya nordiska näringsrekommendationerna (NNR2012) och en lågkolhydrat- högfettskost (LCHF). I studien undersöker vi bland annat vad som händer med ämnesomsättning, blodfetter, kroppssammansättning, prestationsförmåga och tarmflora. En kostomläggning till LCHF kan på kort sikt påverka riskfaktorer för metabol sjuklighet och på lång sikt risken för att insjukna i diabetes, hjärtinfarkt och stroke.


PhD Isabel Drake, vid Lunds Universitet, erhåller 500.000 kr för sin forskning om livsföring kan motverka en hög genetisk risk.
Både arv och miljö är viktiga orsaker till insjuknande i cancer. Det finns idag övertygande bevis för övervikt/fetma kan kopplas till ökad risk för flera av våra vanliga tumörsjukdomar och således tros livsstilen och kosten vara av betydelse för dessa sjukdomar. Syftet med denna studie är att kvantifiera den absoluta riskminskningen associerad med en hälsosam livsstil och bedöma om levandsvanornas betydelse är lika för alla oavsett genetisk risk i två stora befolkningsbaserade studier.


Överläkare Rita Gustafsson, vid Lunds Universitet, erhåller 300.000 kr för sin forskning kring IBS och kolhydratintolerans.
Irritable bowel syndrome (IBS) kännetecknas av buksmärtor och avföringsrubbningar utan känd orsak, och drabbar 10-15 % av befolkningen. En del av dessa patienter har visats ha en ärftlig nedsatt förmåga att bryta ned socker och stärkelse. Vi vill nu undersöka om symtomlindring vid socker-stärkelse reducerad diet stämmer med den ärftliga profilen. Om så är fallet, kan vi identifiera en undergrupp av IBS patienter med socker-stärkelse intolerans och möjlighet till specifik behandling, i likhet med laktosintolerans och glutenintolerans. Projektet avser att behandla patienter med IBS med en kost bestående av minskad halt socker och stärkelse, för att se om en undergrupp av IBS patienterna har kolhydratintolerans.
 

Forskare Magnus Hillman, vid Lunds Universitet, erhåller 450.000 kr för sin forskning kring typ 1 diabetes.
Konsumtion av spraytorkat mjölkpulver ger upphov till inflammation i tarmen och bidrar till försämrad tillväxt av immunförsvarets viktiga organ. Detta kan vara en bidragande orsak till att förklara de senaste decenniernas ökning av autoimmuna sjukdomar som typ 1 diabetes.


Docent Daniel Lindqvist, vid Lunds Universitet, erhåller 300.000 kr för sin forskning kring att kunna skräddarsy behandlingar mot depression.
Depression är en folksjukdom med otillräckliga behandlingsmöjligheter. Alltmer forskning talar för att det finns en koppling mellan tarmen och hjärnan. Tarmens bakterieflora har många viktiga funktioner i kroppen och en rubbning av denna har visat sig kunna leda till låggradig inflammation i kroppen, vilket i sin tur kan ge upphov till depressiva symptom. Vi ska nu testa om probiotika, genom att  ”normalisera” tarmens bakterieflora, har antidepressiv effekt hos deprimerade individer med tecken på låggradig inflammation Vår studie är viktig eftersom den kan leda till mer skräddarsydda behandlingar mot depression.


Docent Peter Spégel, vid Lunds Tekniska Högskola, erhåller 300.000 kr för sin forskning kring utveckling av typ2 diabetes.
Studier av typ 2 diabetes (T2D) har fokuserat på att finna orsaker för en ökad framtida risk för sjukdomen. Den globala ökningen av diabetes indikerar dock att nästan alla människor kan utveckla T2D. Vi fokuserar på att finna ämnen i vår ämnesomsättning som påvisar en minskad risk för störd glukosämnesomsättning. Vi har nyligen funnit två grupper av ämnen som anknyter till ett lägre blodsocker och en lägre risk att utveckla framtida insulinresistens. Dessa ämnen finns naturligt i vissa livsmedel. Vi avser nu att studera hur dessa ämnen påverkar kroppens ämnesomsättning.


PhD Lina Tingö, vid Linköpings Universitet, erhåller 350.000 kr för sin forskning kring immunfunktion och allergiutveckling hos barn - effekterna av behandling med probiotika.
Forskningsprojektet undersöker huruvida tillskott av probiotiska bakterier kan förebygga allergiutveckling hos barn. Studien inkluderar 250 gravida kvinnor och senare även deras nyfödda barn. Kvinnorna äter probiotika från och med graviditetsvecka 20 och deras barn fortsätter därefter med kosttillskottet till och med 1 års ålder. Barnen följs upp till och med två års ålder. Projektet avser att ge mer detaljerad kunskap om immunfunktion hos moder och barn i relation till allergisjukdomar i hopp om att förbättra prediktion och prevention.


För ytterligare information kontakta Marguerite Treijner, administratör forskningsstöd vid Dr P Håkanssons Stiftelse, mt@hakanssonsstiftelse.se